En japansk gäst

Arisaema sikokianum våren 2015

– Men vad nu då? Kan man odla fingrar i kruka? Är det så man får gröna fingrar?
– Nej, det är ju förstås en Arisaema Sikokianum! 😛

På Botaniska trädgården i Göteborg säljs en del sällsynta och spännande växter, fröer och knölar. I påskas när vi var där, kunde jag inte låta bli att köpa en svindyr liten knöl, som mest av allt liknade en älgskit. Denna älgskit ska – oristema sikokianum bild av en etikettm den får rätt förutsättningar – genomgå en metamorfos och förvandlas till en sorts kalla. Bilden på påsen med knölen i förförde mig med sin exotism! (Här på bloggen blir bilden väldigt grynig eftersom det är ett fotografi av en etikett).

Jag försökte tappert övertala mig själv att en sådan växt är ett omöjligt företag i svenska förhållanden och vår trädgårds klimatzon. Ändå lyckades den mycket kompetenta kvinnan, som stod i Botaniska trädgårdens affär, ganska enkelt att grusa all min motståndskraft. Raskt slog hon upp fakta i en tjock pärm, som var proppfull med information om märkliga växter från all världens hörn och deras levnadsvillkor. Efter att ha konsulterat pärmen kom vi överens om att den borde kunna odlas i Sverige och utomhus såhär års.

instruktion på etikettFör några dagar sedan kom knölen i jord i en kruka, placerad precis utanför glasdörren till verandan, så att jag kan följa dess utveckling från dag till dag utan att ens behöva gå ut om så skulle vara. För en gångs skull läste jag på och följde anvisningarna! I krukans botten placerade jag lecakulor och jorden, som knölen bäddades om med, var en blandning av ekologisk, hyfsat matig, plantjord och såjord. På så sätt tror jag mig ha skapat en väldränerad miljö så att det inte blir för blött.

Det känns riktigt spännande med något så exotiskt som en japansk gäst här i vår trädgård, en Arisaema sikokianum! Jag kan inte förstå att inte maken känner riktigt samma entusiasm, men han faller nog för den om vi bara får se den blomma. 😉

Fortsättning följer…

Arisaema sikokianum våren 2015

5 reaktioner till “En japansk gäst”

    1. Ja, det går faktiskt riktigt bra så det finns all anledning för mig att ta bilder och lägga upp. Bilder och uppdatering kommer snart! 🙂

        1. Ja, just idag är den perfekt utslagen och den ser så exotisk ut så det inte går att titta nog på den! Ja, man vill nästan bita lite i den faktiskt! 🙂 Jag får ta mig tid att lägga upp ett kort inlägg här så att ni också kan få njuta av den!

  1. Idag stod rensning av rabatter på schemat. Det betyder att man först puttar igen alla mullvadsgångar. De måste täppas igen för att vinden inte ska blåsa runt rötterna på växterna. Men mullvaden äter ju bara mask – så fort man har fått till en god jord är mullvaden inte långt borta.
    Tyvärr fanns det inte mycket att rensa kring. Vi har nämligen en mycket objuden gäst som har emigrerat från den lilla bäcken som ligger ett stort gärde bort. Vattensorken – en listig rackare som använder mulbladens gångar till att komma åt de saftiga rötterna på sommarflocken, kantnepetan och värst var att den röda solhatten var bara att lyfta upp och konstatera att den inga rötter hade…
    Vi funderar nu på att lägga ner alla rabatter kring huset. För där är det varmt och gott och där kan vattensorken äta sig mätt i all stillhet.
    Vi har följt alla råd om hur man skrämmer bort mullvadar och att man kan fånga vattensorken i fällor. Men ack, det är bara myter.
    Man skulle tro att den inte tog sig hit upp till vår tomt. Den lilla bäcken torkar ut snabbt, så där kan den inte bosätta sig året om. Men jag har läst på att den kan gräva sig djupt ner, ända till grundvattnet och där gräva ut mindre sjöar.
    Ja, bor man i naturen, får man kämpa mot naturen hela tiden. Ingen rast ingen ro.

Kommentarer inaktiverade.