Humlan – Spännande fakta! – Sida 3

Hur humlor hanterar värme

I förra inlägget skrev jag att humlan har en päls som används för att bevara värmen, men det gör också att humlan kan råka ut för att bli alldeles för varm. Vid en kroppstemperatur över 44 grader dör de. Det är intressant att konstatera att humlor är mindre vanliga i varmare länder, som exempelvis medelhavsländerna. De humlearter som ändå förekommer där har kortare päls. Och precis som man gör vid Medelhavet tar humlorna siesta från matsamlandet mitt på dagen vid de tillfällen då solen steker för mycket för deras smak.

Bakkroppen är kallare än mellankroppen och när värmen gör sig alltför påtaglig pumpar humlan över kallt blod bakifrån och fram. Om boet blir för varmt är det genast några arbetare som agerar fläktar genom att ställa sig i öppningen och vifta ut värmen. Ju högre temperatur i boet, desto fler humlor som viftar.

Humlans kroppstemperatur

De flesta av oss har fått lära sig i skolan att insekter är kallblodiga, men det stämmer inte när det kommer till humlan. En flygande humla har en kroppstemperatur på ca 35 grader, åtminstone i mellankroppen. Bakkroppen kan ha upp till 15 grader lägre temperatur. Det är sammandragningarna av flygmusklerna som frambringar värmen. Och humlan flaxar väldigt mycket när den flyger – 200 gånger per sekund, vilket ger 12.000 varv per minut. Jämför med kolibrier som maximalt presterar 90 flax per sekund. Till sin hjälp att sedan behålla värmen har humlan en päls. Titta lite närmare på dem får ni se hur håriga humlor är!

Kommentar till bilden: Länge stod jag och lurpassade vid det här hålet i hopp om att det skulle komma ut en humla att fotografera men ni får hålla till godo med en bild av en potentiell bostad för humlor.

Här bor humlorna

Hummelholk Många arter av humlor bosätter sig gärna i marken i övergivna rått- eller sorkhål. Sådana bon kan bestå av gångar och tunnlar som är flera meter långa. Humlorna använder torrt gräs och annat bomaterial som redan finns i det övertagna boet till att göra sin egen inredning.

Hus- eller trädhumlan, som den också kallas, bygger sina bon i gamla fågelholkar, håligheter i våra hus och i träd och förhoppningsvis även i hummelholkarna, som vi har börjat sätta upp i våra trädgårdar. 🙂

De första vårhumlorna

Tecknad humla I lördags såg jag den första humlan. Den låg i redskapsboden på rygg och sprattlade frenetiskt med alla benen i vädret. Jag har läst på lite om humlor och märker att dessa nyförvärvade kunskaper håller på att förändra min inställning till odling, olika växter, mina preferenser när det gäller växternas färger med mera. Det är förvånansvärt att upptäcka hur lite jag vet om dessa flitiga pollinerare och säkert är det fler som inte alls känner till hur humlorna framhärdar sina dagar. Det vill jag ändra på! 🙂

Här på bloggen startar jag en serie som heter ”Humlan – spännande fakta!” där jag nu under våren kommer att lägga upp korta inlägg på nära nog på en daglig basis, som handlar om humlans liv och leverne. För även om jag varmt kan rekommendera de böcker jag har läst så kan de lätt kännas lite tunga att ta sig igenom eftersom de är så späckade med fakta. Kanske är det lite lättare att ta till sig informationen om man får den lite i taget, illustrerad med färggranna bilder.

Boktips: Den bok jag läser just nu heter ”Galen i humlor” och är skriven av Dave Goulson, professor och biolog vid University of Sussex, med översättning av Helen Sjöstrand Svenn och Göran Svenn. Illustrationerna i boken har gjorts av Louise Bird.

De första vårhumlorna

Många av oss känner säkert redan till att de första humlorna man ser på våren är drottningar. Efter att ha legat i ide ca 8 månader (varierar en del beroende på art), är de helt utmattade. Det första de gör är förstås att söka mat, sockerfyld och energirik nektar, därefter protein i form av pollen. När krafterna återkommit letar de efter en bra plats att bo och bilda samhälle på.